230206 Måndag Castro Verde

Idag lär det bli den sista sköna sommardagen på ett tag, säger väderprognosen. Det är bäst att vi njuter av den i fulla drag!

Det finns mycket att njuta av under våra förmiddagspromenader i Castro Verde! Man kan t ex bara roa sig med att beundra alla skorstenar som de äldre husen är utrustade med. De kan ha alla möjliga utseenden och storlekar. Ibland är de riktiga konstverk!

Markisen åker självklart ut och shortsen åker sedan på. Strax innan vår lunch, kommer Hartmut förbi, när vi sitter under markisen. Vi föreslår att han ska äta en fruktsallad tillsammans med oss. Han avböjer bestämt! ”Ni kan ge min portion till Errol”, säger han. Han är svårbedd, den mannen! Men, han är även full av kunskap och idag bjuder han oss på ett uttryck, som vi inte känner till! Uttrycket är ”Alter Schwede”, vilket betyder ”det var som fanken” eller något som är överraskande bra och talessättet används än idag! Det härstammar nämligen 400 år bakåt i tiden, när Gustav II Adolf kämpade i det 30-åriga kriget. Svenska soldater som togs tillfånga, fick sedan arbeta inom den tyska armén och de var kända för att vara duktiga. De blev ofta utnämnda till Korpraler och i allmänt tal kallades de för ”alter Schwede”. Sedan har benämningen levt kvar och utsträckts till allt som är överraskande bra! Detta ska vi memorera!

Fotbollsmatchen spelas på topp för Homer-Zlatan, men för damlaget går det sämre. Idag är de åter två spelare och då blir det endast en enda kamp om vem som ska äga ”guldbollen”. Lilla Jetje gör allt hon kan för att reta Sienna! Till slut blir Sienna helt galen på henne och ryter ifrån ordentligt! Men, det är som att hälla vatten på en gås, lilla Jetje ger inte upp!

Homer-Zlatan skrämmer nästan livet ur oss, när han senare ska hoppa in i bobilen! De gamla, trötta fotbollsbenen vill inte riktigt lyda, så bakbenen fastnar mellan de två trappstegen. Det ser för hemskt ut och Eva rycker genast ut för att montera bort honom. Tack och lov skadade han sig inte!

Precis när detta händer kommer det ett par förbi vår bobil och vill hälsa. De känner igen oss sedan tidigare och efter lite närmare presentation vaknar även våra hjärnceller till liv. Det visar sig vara ett par från Finland, närmare bestämt från Kotka. Vi träffades 2019 och pratade en del. De gav oss även en broschyr från sin hemstad Kotka. Staden ligger öster om Helsingfors, med mycken vacker skärgård runtom. Nu fick vi ju abrupt avsluta vårt samtal på grund av Errols olycka, men vi ska nog hinna ses igen framöver.

Sandra meddelar att de inte fick någon plats i Fuzeta. Det var ca 20 husbilar som väntade på att få komma in! De for istället en bit inåt landet och står nu på en ny ställplats utanför staden Altura. Den ligger ute på landet, men med vacker utsikt över Guadiana och Castro Marim.

Under vår kvällsmåltid ringer svenskvännerna. De är nu vid Las Alcazarez och den lilla lagunen. Vädret är svalare och blåsigare än hos oss, samt de har även fått lite regn. De har inte haft någon bra fågelskådning ännu. Vi småpratar en stund och bestämmer att höras av igen längre fram.