230124 Tisdag Faro – Sao Bras de Alportel

Vi vaknar åter till en strålande solskensdag! Härligt! Det är bara 6 grader ute och 13 grader inne. Gasvärmen startas omedelbart! Vi vill inte frysa under vår frukost!

Efter kvällens högvatten har vi nu ebb, så det bådar gott för en förmiddagspromenad med våra kikare. Vi tar promenaden över den långa bron ut till ön Ilha de Faro. Nu vimlar det av Vadare och vi får ideligen höja våra kikare. Det är väl inte precis några rariteter, men vi är svältfödda på skådning så det här är bara underbart! Vi räknar in Kärrsnäppa, Mindre och Större Strandpipare, Roskarl, Grönbena, Kustpipare, Storspov, Rödbena, Gråhäger, Silkeshäger, Vit Stork. Ja, det är ganska ensartat, men de är desto fler!

När vi kommer tillbaka till Homer, bestämmer vi oss för att chansa på ställplatsen i staden Sao Bras de Alportel. Om den är fullbesatt åker vi väl hem till Castro igen. Det är bara dryga två mil till ställplatsen, så vi är där redan vid lunchtid.

När vi anländer ser det helt fullt ut även på denna ställplats. Björn pratar med mannen i receptionen och han säger att det endast finns en plats kvar, för en liten husbil. Han lotsar oss dit och vi tittar med förfäran på den minimala luckan som Homer ska in i! ”Det här är omöjligt”, säger Eva om och om igen! Men, med hjälp av receptionsmannen trixar Björn in vår bobil i hålet. Det är ca 1 dm utrymme mellan bilen framför och bakom oss! Men, å andra sidan är det fritt åt sidorna, med sol hela dagen vid Homersidan samt gräs i skugga där Errol kan ligga. Det här blir bra!

Omedelbart visar det sig att våra grannar, 1 dm framför, är engelsmännen Lin och Ross, som vi lärde känna i Castro Verde. Världen är liten ibland! Nu blir det en lång pratstund med dom. De har redan stått här en vecka och stortrivs.

Snart nog bekantar vi oss även med grannarna 1 dm bakåt. Det är ett yngre par från Irland, som är mycket trevliga. De är av den sportiga typen och mannen är Thriatlontävlare. Nu får Eva en mycket tacksam fråga, som hon inte tänker glömma! ”Du ser så vältränad ut! Vad sysslar du med för sport”? Härligt, den kommentaren sporrar!

Eva och Errol ger sig nu ut på ”spanings-promenad”, medan Björn sitter i solen och njuter en stund. Staden Sao Bras de Alportel har, som de flesta portugisiska städer, sin historia från romartiden, så här finns mycket att se!

Vi styr genast våra steg mot stadens historiska center, med den vackra kyrkan Igreja Matriz.

Vi letar även upp starten av ”Calcadinha”, en promenad som har sitt ursprung från romartiden. Den får vi utforska imorgon! Snirklar oss runt i de smala gränderna och kommer ut på det stora torget. Så går vi hemåt igen för att fortsätta vår spaning tillsammans med Björn lite senare på eftermiddagen.

Eva går en liten runda på ställplatsen och finner den lummig och med ett gemyt, trots de trånga boplatserna. Ett stort plus är givetvis att Lidl är närmsta granne. En grind från ställplatsen leder rakt in på Lidls parkering. Nu dyker det plötsligt upp två bekanta ansikten till! Men, det är ju Arne och Agneta, som vi träffat under flera år på boplatsen i Castro Verde! Ja, de har redan varit här en vecka och stortrivs. De tänker stå kvar här månaden ut. Nu får vi uppdatera oss på förra årets händelser. De kommer sedan över till oss för ytterligare fördjupning om våra respektive liv, sedan förra mötet.

Sedan ger vi oss åter ut i staden, nu på gemensam spaning, alla tre. Vi kör en repris på tidigare vandring, men går nu även fram till utsiktsplatsen, helt nära Igreja Matriz. Vi ser faktiskt ända ut till havet!

På hemvägen ser vi en flock Helena-Astrilder, som besöker en buske i en trädgård. Fint!

Eva slinker in på Lidl och köper fläskkarré, som blir kvällens måltid.

Nu går vi hem och skickar meddelande och bilder till våra vänner i Castro. De behöver inte oroa sig längre, nu när vi äntligen kommit in på en ställplats. Det går då ingen nöd på oss här!

Ikväll njuter vi åter av korsord, god mat, god öl samt av att stå stilla och ha elvärme!