221125 Fredag Castro Verde

På morgonpromenaden får Errol tillfälle att hälsa på sin holländske 10-årige granne. De talas artigt vid en stund. "Sat sapiente" (nog sagt) och går sedan hem till sina bobilar. Så var det avklarat!

Förmiddagspromenaden går idag runt Bombeiros och Sao Sebastiao. Errol påtalar att han vill gå i omvänd riktning idag, för han får syn på kvinnan med 4 stycken frigående Golden Retrievers framför oss! Vi har träffat på flocken många gånger förut, men Errol vill slippa bli undersökt av 3 damer och en herre! Helt förståeligt så vi går motsols idag!

När vi kommer hem tar vi en pratstund med granne holländare och nu presenterar sig fyrbeningen vid namn Kai. Han är dessutom en äkta långhårig Schäfer och inte en mix, som Eva trodde. Fyrben gör en kort avstämning med varandra och allt är ok! 

Idag är det sommarväder, så markisen åker ut och kortbyxor på. Fruktsalladen avnjutes under markisen och Björn sitter ute och läser sin bok av japanske författaren Haruki Murakami.

Vi spelar en fotbollsmatch och värmen till trots är Homer-Zlatan jättesugen på spel! Han går all in i hela 7 minuter! Sen blir det vatten, mat och skuggvila!

Christine slår sig ner för en pratstund, men snart nog är det ju dags för kvällspromenad, vilket Errol tydligt påtalar.

När vi gör oss redo för att gå, kommer ett nyanlänt tyskt par gående med sin Flatcoated Retriever. De stannar till för en pratstund och det visar sig att de verkar känna till Sverige bättre än vad vi gör. De har seglat under många år i Vänern, Vättern och tuffat genom Göta Kanal. Den fyrbente vännen är 10 år gammal och mycket vänlig. Han samspråkar en stund med Errol och nu kommer även gamle Kai och slänger sig i samtalet. ”Jaså, det verkar vara en pensionärsträff för ensamstående gamla herrar förlagd till Castro Verde, i år” tänker Errol. Men, damerna kommer snart! Håll ut Errol!

Under promenaden har vi turen att få se en flock Helena-Astrilder, vid dammen nedanför Campismon. Härligt! Det lockar oss att även hälsa på vår Hornuggle-flock. Ikväll måste vi verkligen koppla på oss våra uggle-ögon för att kunna hitta alla fyra! Men, oss lurar de inte! Till slut är alla återfunna, sittande i varsitt träd.