221123 Onsdag Castro Verde

När Björn kommer hem från Errols morgonpromenad, berättar han om en överraskande skådarupplevelse! En trolig Kejsarörn svävade och flaxade över fältet bakom Campismon, på så pass nära håll att arten kan bestämmas, högst troligt. Det stämmer även med vetskapen att de är vanligast under hösten när ungfåglarna letar boplats och revir.

Det är dags för stortvätt igen och idag tar Eva cykeln, med två stora kassar smutstvätt och cyklar bort till Intermarché för att tvätta. Vädret erbjuder fint torkväder, med mycket sol och vind!

Under arbetet med att hänga tvätten på Campismons linor, arbetar Eva nära två andra kvinnor. Det känns konstigt att jobba så tätt inpå varandra och inte samtala, tycker Eva, så frågan ställs om de båda kvinnorna är från Portugal. Nej då, de är från Italien och nu sätter de igång med en språksvada, som flyter fram som en vacker melodi! Italienska är ju ett så vackert språk! Men, Eva förstår inte mycket. Men, vi kan ändå få fram att Eva kommer från Sverige och att italienskorna varit i Sverige och Norge för två år sedan. De tycker att det är så vackert i Norden, men ack så mycket stickande insekter!

Nu väntar Errol på sin förmiddagspromenad och idag blir den gemensam för oss tre. Vi träffar genast på våra finländska grannar, som cyklat och nu tränar i utejymmet. Dagens lektion i finska är ”tuuli”, vilket betyder vind. Det är ett användbart ord, för det blåser ju oftast här i Castro Verde.

Så strosar vi vidare ut på sta´n, för att uträtta några ärenden. Vi går även bort till Turistinformationen för att se om Nicole arbetar idag och om caféet är öppet. Jadå, Nicole välkomnar oss och vi får en lång pratstund med henne. Vi ser att de har många nya, fina föremål till salu och Björn vill genast köpa en byggsats som blir en Stortrapp! Byggsatsen ligger i en vacker trälåda och själva fågeln är en mycket vacker modell! 12 Euro – den köper vi! Vi hämtar även biljetter till söndagens kör-konsert i Cinemateatro. Då får vi åter lyssna på de traditionella Alentejo-sångerna. Nu firas två jubileum; dels är det 8 år sedan Alentejo-sångerna kom med i UNESCOS världsarv och det är även 50 år sedan Portugals fredliga ”Nejlikerevolution” utspelade sig (25 april 1974). Revolutionen uppmärksammas under hela året med återkommande festligheter.

Caféet är dock inte öppet, så vi hoppar över förmiddagsfikat idag!

På vår hemväg träffar vi en ständigt återkommande fyrbening. Han är alltid frigångare, i labradorstorlek, helt svart och mycket stilig. Errol och denne man har aldrig blivit riktigt bekanta, men idag kommer han med sina ägare (som även har en liten hund i koppel). Nu blir det tillfälle att lära känna varandra. Herrarna börjar dansa runt, undersöka varandra och beslutar sig sedan för att bli kompisar. Husse berättar att killen heter Nicko och är 6 år gammal. Vi kommer säkerligen att träffas igen, troligen varje dag!

När vi kommer hem kliar det genast i Björns byggfingrar. Byggsatsen öppnas och snart nog är den ståtliga Stortrappen färdig! Vår favoritfågel kommer att få en hedersplats i vårt lilla hem i Hjo!

Utöver Björn skådade Kejsarörn, ser vi tre Vita Storkar svävande över vår boplats, två Röda Glador som bråkar med varandra i luften samt 20 st Kohägrar på fältet bakom Campismon. Det är väl en fin vardagsskådning, utan minsta ansträngning!

På kvällen får Björn hälsa holländske vännen Frans välkommen tillbaka till Campismon. Han har varit i Algarve ett tag, men återkommer alltid hit. Allt är bra med honom och nu får vi många tillfällen till samtal!