221226 Måndag Annandag Jul Castro Verde – Nossa Senhora de Araceli

Direkt efter frukost åker vi tillsammans med svenskvännerna, i varsin bobil, till Nossa Senhora de Araceli för fågelskådning. Vädret är fantastiskt, med strålande sol och temperatur upp till 20 grader under dagen.

Självklart bilskådar vi utmed färden till Araceli (Himlens altare). Vi har varit där många gånger tidigare. Det är ett kapell, från 1500-talet, byggt högt, högt upp på berget Monte Salto. Där finns även ett vakttorn med sin historia, ända från den romerska och islamska tiden. Med den fantastiska utsikten över omgivningen, åt alla vädersträck, kunde ingen fiende närma sig utan att bli upptäckt!

Vi ställer upp våra tubkikare och spanar även ut med handkikare som komplement. Kjell är den förste att upptäcka några Stortrapp som går på ett fält! Bra där! Ett stort gäng med Tranor födosöker på ett annat fält.

Så kommer det ett fågelskådande par från Lissabon, som vi pratar med. De återkommer regelbundet hit för skådning. Efter en stund ropar mannen ”nu kommer en liten flock Svartbukiga Flyghönor och de landar på ett torrt gärde”. Han kunde sedan hjälpa oss att hitta igen den lilla flocken med våra tubkikare och äntligen, äntligen fick vi se dessa fåglar som vi eftertraktat i flera år att få se! Det var en riktig högvinst! Flocken stannade länge kvar på gärdet, så vi fick verkligen tillfälle att njuta av dem!

Svartbukig Flyghöna

Det kommer ytterligare några familjer hit för att beundra den vackra utsikten, dock inga fler skådare. En liten portugisisk kille i 4-årsåldern blir kompis med Errol och vår fyrbening är som vanligt artig och låter sig klappas länge och väl.

Vi låter sedan tubkikarna stå kvar uppe på platån, medan vi går ner till bobilarna för att tillaga vår lunch. Idag bjuder vi på ”portugisiska hamburgare” – Bifanas med sallad och öl. Därefter blir det kaffe och färska Croissanter. Nu har temperaturen stigit till 20 grader och vi njuter vår lunch i fulla drag!

Vi gör därefter en sista spaning med kikarna, utan att se några nytillkomna arter, så vi packar ihop och åker hemåt. Vi kör vägen över Sao Marcos de Atabueira för att kunna stanna till vid barragemen i Entradas. När vi kommer fram ser vi dock inte ett liv i dammen, endast ett gäng med människor och hundar! Nej, vi stannar inte utan åker raka spåret hem, lagom till fotbollsdags!

Vilken tur för Homer-Zlatan att vi hann hem till klockan 15:30! Homer-Zlatan greppar en boll och springer bort till damlaget för få igång matchen. De bryter upp från sitt holländska/tyska samkväm och ansluter. Bråket i damlaget kommer genast igång och Homer-Zlatan spelar sin match i fullt ös! Som vanligt, bjuder han sedan damlaget att dricka vatten ur sin skål, innan han själv släcker törsten.

Idag har Eva klipptid hos frissan Sonia. ”Klipp så kort, som du anser vara lämpligt”, säger Eva. Och det gör Sonia, med bravur! Frisyren blir lika kort, som vid förra årets besök hos barberaren; snagg med andra ord! Nåja, Eva bad ju om det! Sonia har inte höjt sitt pris i år; det kostar fortfarande endast 10 euro! Galet billigt!

På kvällskvisten kommer vår holländska granne Tilly och frågar om hon får komma in i Homer för att se vår ”planlösning”. Själva har de en äldre husbil, 6 meter som de tycker är väldigt trång. Tilly blir väldigt förtjust i vår Homer! Efter att ha öppnat alla skåp och dörrar, säger Tilly ”så här vill jag bo”! Vi kan bara hålla med för vi stortrivs ju i vårt compact living!